måndag 31 mars 2014

Dikt av Per Lagerkvist

Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus,

Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.

Allt är mitt och allt ska tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag ska vandra -
ensam utan spår.

Per Lagerkvist ur I STÄLLET FÖR TRO (Dikter i KAOS, 1919)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar