måndag 24 juni 2013

Tillitsbönen








Tillit

Vad som än kommer,vad som än må ske
nästa timme, nästa dag
även om det är mig obekant
kan jag inte ändra det genom fruktan.
Jag väntar på det med fullkomligt själslugn
likt havets stiltje i sinnet.

Genom ängslan och fruktan hämmar vi vår utveckling,
genom fruktans och ängslans vågor tillbakavisar vi det
som villkomma in i våra själar ur framtiden.

Tillit till det som en kallar
den gudomliga visheten i händelserna,
i vissheten om
att det som skall komma måste ske,
och att det i någon riktning måste ha
sina goda verkningar.
Att framkalla denna stämning
i ord, i känslor, i idéer
det är stämningen i tillitens bön.
Detta måste vi lära oss i vår tid: 
Att leva ur rent förtroende,
utan säkerhet för tillvaron,
med förtroende till den alltid närvarande hjälpen
från den andliga världen.
Sannerligen, på annat sätt går det inte idag
om inte modet ska svikta. Låt oss härda vår vilja
och söka uppväckelsen inifrån
varje morgon, varje kväll.


Rudolf Steiner 1910