torsdag 26 december 2013

En stig i skogen

Förut fanns en stig i skogen som jag gick på nästan varje dag under flera år. Det var en slinga som tog ungefär en halvtimme att gå runt och åtskilliga är de timmar som jag har vandrat den stigen. I ur och skur, sommar och vinter, i glädje och sorg. Fötterna gick av sig själva och kände varje krök, varje sten och varje mossbeklädd stubbe. Jag kunde gå där fast tårar förblindade mina ögon och tankarna vandrande nån helt annanstans.
Och så under några veckor förra vintern förändrades allt. En skogsavverknig fövandlade min slinga till oigenkännlighet. Jag hittade inte längre.
Första biten var sig lik men efter ungefär halva vägen var skogen en helt annan. Många träd var borta och kvarlämnade grenar och ris från avverkningen täckte den kuperade marken. Skogen var stor och det fanns flera olika stigar att välja på och den jag för tillfället valde kunde plötsligt ta slut vid en slipprig bergknalle eller ett nedfallet träd. Jag visste inte längre hur lång tid min promenad skulle ta eftersom jag gick vilse varje gång.
Under det senaste året har det inte blivit många skogspromenader.
 
Men idag när jag irrade runt i skogen fick jag en insikt som sa; hitta en ny slinga, skaffa nya landmärken. Stigen kan liknas vid livet som slingrar sig fram. Ibland händer något som river upp och skakar om, då gäller det att hitta en ny framkomlig väg. Vad är alternativet? Sluta med skogspromenader. Sluta leva?  
Imorgon blir det en ny vandring i skogen.
 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar